Att leda sig själv

Ledarskap är ständigt aktuellt. Den senaste veckan har media rapporterat om den ledarskapskris som Socialdemokraterna har. Jag hörde att förutom att se ut som en ryss (rolig dam på aktuellt) så beskrivs Stefan Löfven, som blir ny partiledare, som en som är bra på att leda. Det kan man tycka är en självklar egenskap hos en ledare, men med facit i handen vet vi att alla ledare är inte bra på att leda.

I kväll och imorgon är det dags för Ledarskolan modul 3, en ledarutbildning som jag går. Ämnet handlar om att leda sig själv, vilket inte alltid är så lätt. Men med att leda sig själv börjar allt ledarskap.

Ibland kan jag tycka att det vore skönt om andra kunde fatta besluten åt mig. Vi lever i en tid där vi inte vill eller vågar ta ansvar. Vi vill ha någon att skylla på, att kunna säga “… det är hans fel”.

Jag längtar efter och uppskattar människor som vågar vara ärliga, raka och ändå kärleksfulla. Människor som står för vad de gjort, även när det gick fel.

Men det börjar med att leda sig själv, innan vi kan leda andra. Det innebär dock inte att vi måste vara perfekta för att kunna leda andra och vi lär (förhoppningsvis) hela tiden av våra misstag.